Saturday, 27 June 2009

Värme

Det är lätt att läsa om värmen i Indien innan man reser hit och ägna lite tid åt teoretiskt oj-ande, men vad innebär det egentligen när Delhi, en stad med dubbelt så många människor som Sverige, steker i 48 gradig värme?

Gatuhundarna flämtar i skuggan, deras skitiga, nerlusade bröstkorgar som små bälgar för varje ansträngt andetag. Rickshawchafförerna surar mer än vanligt, höjer priserna med ett frustrerat viftande med armen i riktning mot... ja, i riktning mot ingenting, förutom stillastående luft, vägar minerade med hägringar och argare-än-vanligt traffik. Turisterna går långsammare. Hela staden brummar envist, oupphörligt med luftkonditionerare som står på utan avbrott. Fotsulor bränns mot gassande cement. Svettrännilar smeker ryggradar.

Monsunen dröjer. Folk räknar dagar, plus grader celsius, lika med skärselden. Endast 21 av 81 dammar i Indien är mer än 5 procent fulla.

En natt gick strömmen. Ingen AC. Jag vaknade tröttare än när jag lagt mig. I badrummet är shampoot varmt som mjölkigt te. Kallvattnet som pumpas upp till vattentanken blir inom fem minuter ljummet, sen varmt.

Men mest är jag trött. Vill sova siesta, äta mango, läsa. Men suktar efter motion. Sprang en kväll i skymmningen i Lodhi Gardens. Vanligtvis går jag snabbare än jag sprang den kvällen. Tunga fötter. Hjärtat låter som en bastrumpet. Tungan känns för stor i min mun.

Jag suktar efter kallt vatten men när vätskan når magsäcken känner jag mig bedövad inifrån ut. När jag går från kontorets igloo till gatans pizzaugn känns alla leder reumatiska. Köper elektrolytpulver på apoteket.

Men jag kan gå hem och slå på ACn, och jag har råd att betala elräkningen. Jag har råd med elektrolytpulver och solkräm från Vichy.

Gatubarnen förkolnar på trottoarerna, byggarbetarnas släggor väger lika tugnt som innan sommaren. Det är upplopp i delar av Delhi då strömmen stängs av i över tio timmar.

No comments:

Post a Comment